Jag är tillbaka!!!

Daniel Karlsson Träningstrolleri - för föräldrar Kommentarer

Hej på er!

Ja, nu var det bra länge sedan jag uppdaterade här och nu ska bli ändring på det, jag lovar. Det har varit mycket på senare med jobb och familj, och trots att jag haft mycket som jag velat skriva har jag aldrig riktigt fått ro. Men jag tror också att det har varit ett bra beslut att skjuta upp en massa andra saker till fördel för just jobb och familj. Just nu kör jag och min vän Yankho (bolibompaprogramledaren) Barnens Allsång på Skansen och det har varit mycket jobb med det då jag haft hand om precis allt; manus, inköp av rekvisita och bygge m.m. Men nu är vi igång och i söndags gjorde vi tredje showen där gästartisten var Mendez (mer om det strax). Tidigare har vi haft Christ Kläfford och Daniel Norberg som har varit sönslöst toppen!

Ni som följer min runstreak och är nyfikna på om jag verkligen har klarat av att springa varje dag kan härmed få beskedet att – ja, det har jag fixat! Idag ska jag springa min 148:e löpdag på raken och det känns inte som om det finns något stopp. Jag har hur roligt som helst och är väldigt stolt över varje pass jag får till. Visst, sen är det inte samma bedrift för mig som många skriver till mig och anser att det är. Jag förstår fullt ut att för någon som aldrig är ute och springer så känns det övermäktigt att springa varje dag, MEN det är som med allt annat – Om man inte kan cykla tycker man att det verkar motoriskt omöjligt att cykla, om man inte kan läsa tycker man att text är en obegriplig röra och om man inte är van vid att springa förknippar man det med andnöd, ångest och akut tidsbrist. Men man KAN lära sig cykla, lära sig läsa och lära sig springa. Tack och lov!

I söndags var det som sagt dags för show nummer tre på Skansen. Sambon kom hem på morgonen efter att ha jobbat fyra nätter på raken och kände inte för att vara hemma med alla tre kidsen själv utan sysselsättning. Därför följde hon med till Skansen så att jag kunde jobba samtidigt som hon hade någonting att erbjuda barnen i sin dåsighet. Visst, förmodligen ett underlättande drag någonstans men ändå något jag verkligen beundrar hos henne – tålamodet, välviljan och enkelheten.
Men den här bloggen handlar ju om träning. När det gäller vad hon, min sambo, har åstadkommit den senaste tiden är jag det närmaste mind-blown. Om det finns några kvinnor eller män därute som vill ha en fräsch support ifrån någon som har kommit igång så ställ vilka frågor ni vill så ska jag be henne svara. Jag kommer att skriva en rad olika inlägg löpande nu som förklarar det hela, så håll ut!

Ovan bild visar gårdagens prestation vilket var ett nytt rekord i min älskade backe på vårt landställe. Det är en brant backe av jord, barr, stenar och rötter som är ca 110m lång. Rökare och ibland även vanliga odödliga brukar behöva ta två pauser för att komma uppför  bara EN gång. Min grej är att jag börjar högst upp och lägger ett gäng kottar bredvid en hink. Sedan springer jag ner och upp igen och lägger då in en kotte, vilket alltså symboliserar ett varv, det vill säga två sträckor. Förra rekordet var 16 varv och igår slog jag det med råge då jag klippte till med 25 varv (50 sträckkor)! Så glad och stolt!

Som sagt, nu ska jag uppdatera mycket flitigare och troligen kommer det ett inlägg per dag och jag blir överlycklig om du kikar in och läser och kommenterar.

Kram på dig

DELA MED VÄNNER

Kommentarer

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.